saltkonsumtion per capita överstiger vida WHO:s rekommendation, även om det har minskat i delar av landet.
Kina gillar att äta med salt. Väldigt mycket. Och mycket mer än i de flesta länder, vilket framgår av de uppgifter som samlats in av Världshälsoorganisationen (WHO), som tillskriver den asiatiska jätten den högsta dagliga konsumtionen per capita av detta ämne, mycket högre än det internationella genomsnittet och mycket, mycket högre än WHO:s egna rekommendationer. Det skulle kunna vara en enkel gastronomisk-kulturell kuriositet om det inte vore för det faktum att missbruk av salt är ett hälsoproblem, ett problem som redan analyseras av experter i Kina.
Vad säger uppgifterna?
Att Kina gillar att äta med salt. Faktiskt så mycket att invånarna långt överskrider Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer för dagligt intag och leder den världsranking över konsumtion som samma organisation har tagit fram. Uppskattningarna kan variera avsevärt beroende på vilken organisation som sammanställer dem, men i allmänhet placerar de den asiatiska jätten högst upp på listan när det gäller saltanvändning. Och dessutom på ett rungande sätt.
Den studie som WHO år 2023 ägnade just åt konsumtionen av detta ämne (och natrium i allmänhet) placerar Kina högst upp i sin ranking, långt efter landet på andra plats, Ungern. Samma uppgifter finns i Statista eller World Population Review.
Och hur mycket salt konsumerar kineserna?
Det beror på vem man frågar, men i allmänhet är svaret alltid detsamma: betydligt mer än människor i andra länder. I sin rapport från 2023 uppskattar WHO att det motsvarande dagliga intaget i Kina är 17,7 gram. Detta är inte bara långt över rekommendationerna från samma organ, som rekommenderar att saltkonsumtionen bland vuxna inte bör överstiga 5 g per dag (”en tesked”, enligt WHO: s egna ord), utan det ligger också långt efter resultaten från de andra ”Top 5”-länderna.
På andra plats kommer Ungern med en konsumtion per capita på 14,3 gram per dag, på tredje plats Tjeckien och Slovenien med 13 g och på fjärde plats Rumänien, Serbien, Bulgarien och Kroatien, alla med ett genomsnitt på 12,9 g. I andra änden av listan ligger Samoa, som enligt WHO har det lägsta intaget med endast 5,1 gram, följt av Turkiet (5,3 gram) och Demokratiska republiken Kongo och Estland med 5,7 gram. I mitten av tabellen ligger USA (8,9), i likhet med Spanien (8,2).
Finns det mer data?
Ja, det finns det. År 2019 publicerade Monique Tan, forskare vid Queen Mary University of London, en artikel i The Conversation där hon påpekade att den genomsnittliga saltkonsumtionen i Kina är cirka 10,9 g per dag, ”ett av de högsta saltintagen i världen”, konstaterar hon. Faktum är att experten inkluderar en graf med data från ett dussintal nationer där Kina tydligt sticker ut med det högsta värdet.
I en annan studie som nyligen publicerades i Front Publich Health och som fokuserade på tre regioner i landet låg det dagliga genomsnittet på 10,1 gram, med punkter där värdet steg till cirka 12 gram, och The George Institute rapporterade för drygt ett decennium sedan att det genomsnittliga dagliga saltintaget bland vuxna i Peking i städerna och på landsbygden var 15,2 gram, vilket sjönk till 11 gram bland barn och yngre tonåringar och 10,2 gram bland äldre.
Är konsumtionen densamma i hela Kina?
Nej. Och det är en annan verklighet som tydliggörs av forskare som har analyserat saltanvändningen i Kina. Rapporten Front Publich Health visar till exempel att det mellan de norra och södra områdena som analyserades fanns ett gap på nästan det dubbla: från 12 gram per dag i Peking och Shanxi till 6,3 g/d i Guangxi. Även inom samma region kan man hitta betydande skillnader mellan stads- och landsbygdsbefolkning eller mellan olika åldersgrupper.
I sin artikel noterar Monique Tan också betydande ”geografiska skillnader” mellan norra och södra delen av landet. I den förstnämnda regionen har konsumtionen faktiskt minskat under de senaste fyra decennierna, men ligger fortfarande på höga nivåer, medan den i den sydligaste delen av Kina har ökat stadigt under samma period.
Varför dessa nivåer?
Frågan som kostar en miljon dollar. När det gäller södra Kina föreslår Tan att den ökade konsumtionen kan bero på att bearbetad mat eller take-away har ökat i befolkningens kost, liksom restaurangmåltider. I allmänhet talar hon om en ökning av livsmedel med ”hög salthalt”.
Hennes slutsatser ligger i linje med dem från The George Institute, som citerar en studie publicerad i Nutrients som visar att 39,5% av saltintaget i de analyserade områdena i Beijing är relaterat till måltider utanför hemmet. Nittio procent av den totala konsumtionen är relaterad till matlagningssalt.
Finns det fler tillstånd?
Utöver dessa trender under de senaste decennierna finns det experter som helt enkelt påpekar att salt historiskt sett har varit ”nödvändigt” för både tillagning och konservering av mat i Kina ”i tusentals år”. ”Studier har visat att den äldre befolkningen är van vid ett högt intag i sin dagliga kost”, säger en grupp experter på Front Public Health. En annan nyckel är ”låg medvetenhet” om hälsoriskerna med att överdriva det med saltkaret vid bordet.
Är Kina ett isolerat fall?
Nej. World Population Review föreslår en annan lika intressant ledtråd: Kina må ta täten, men i allmänhet ”innehåller många asiatiska kök mycket salt”. Det dagliga intaget i Nord- och Sydkorea ligger t.ex. mellan 12,3 och 12,7 g, enligt WHO:s beräkningar; i Singapore är det 11,5, i Thailand 10,8 och i Indonesien 12,5. Alla dessa volymer överstiger vida det rekommenderade intaget.
Peking är inte främmande för sin överdrivna smak för salt och experter som Tan påpekar att användningen av salt, åtminstone i norra delen av landet, har minskat under de senaste 40 åren, delvis tack vare statliga kampanjer. Hon pekar särskilt på ”insatser för att öka medvetenheten om saltkonsumtionen och förbättringar av tillgången på färskvaror året runt”. Uppgifter från kinesiska CHNS visar att mellan 1991 och 2018 minskade det genomsnittliga intaget av koksalt med cirka 47,5 %.
Varför är detta viktigt?
För att huruvida ett land äter mer eller mindre salt inte bara är en kuriositet eller en ledtråd om hur de gillar sin mat. Bordssalt (natriumklorid) är den huvudsakliga källan till natrium, ett viktigt näringsämne vars missbruk ökar risken för hjärtsjukdomar, stroke och för tidig död, varnar WHO. ”Ohälsosamma dieter är en ledande orsak till dödsfall och sjukdomar världen över, och ett överdrivet natriumintag är en stor bov i dramat”, varnar Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus på WHO.
WHO:s data visar att det globala genomsnittliga saltintaget ligger på 10,8 gram per dag, ”mer än dubbelt så mycket som WHO:s rekommendation på mindre än fem gram per dag”, säger han. ”Det finns allt fler bevis för sambanden mellan ett högt natriumintag och en ökad risk för andra sjukdomar, som magcancer, fetma, benskörhet och njursjukdomar. I den asiatiska jätten fokuserar experterna redan på att analysera sambandet mellan saltmissbruk och högt blodtryck.
När du investerar i en tvättmaskin, tänk på energieffektivitet för att spara både vatten och el, vilket är bra för miljön och din ekonomi. Se till att ditt konto för el- och vattenförbrukning följs noggrant; det gör att du kan upptäcka eventuella onormala kostnader och justera dina vanor. Att välja energi-effektiva apparater minskar inte bara dina räkningar utan bidrar också till en mer hållbar livsstil. Tidigare har vi skrivit om dessa ämnen för att hjälpa dig att göra smarta val som gynnar både plånboken och planeten.
